Det händer något spännande när man sätter samman ett antal individer i en grupp. Ibland blir det ett bra resultat och ibland blir det kalabalik. För den som ska leda gruppen kan det vara bra att känna till något om hur grupper utvecklas och hur olika grupproller kan hjälpa eller stjälpa gruppen.

Fundamental Interpersonal Relations Orientation presenterades av psykologen Will Schutz 1958. Teorin togs fram när Schutz under Koreakriget studerade varför grupper med lika utbildad personal med samma uppgifter fungerade olika.

Shutz anger följande mänskliga, grundläggande sociala behov som förklaring till modellen:

  • Tillhörighet – behov att tillhöra en social gemenskap
  • Kontroll – behov av att ha inflytande på den sociala omgivningen
  • Närhet – behov av intimitet och närhet med andra människor

Varje gång det försvinner eller kommer till en medlem i gruppen börjar utvecklingen om från tillhöra-fasen igen.  Den långa konfliktvägen uppstår när man låter grupp-processen löpa på av sig själv. Den snabbare dialogvägen uppstår när man styr processen, t.ex. med ett ändamålsenligt ledarskap.

Tillhöra är första fasen i en nybildad grupps utveckling. Alla medlemmar är ivriga att bli accepterade av övriga och funderar mycket på om de verkligen vill tillhöra gruppen. Hur mycket är jag beredd att förändra mig för att få vara med. Får jag över huvud taget komma med?

Gemyt är en kort andningspaus, ett slags vila innan nästa fas. Medlemmarna vill fortsätta att känna harmoni och glädje och blir mer och mer involverade i gruppen. Denna fas har kommit till i efterhand och är inte en del av Schutz ursprungliga modell.

Rollsökningsfasen är den mest krävande av alla faser i FIRO och den som tar längst tid att ta sig igenom. Medlemmarna är inte längre så tysta. Konfrontationer och starka viljeyttringar är vanliga. Man är oense om sakfrågor, hur gruppen ska ledas och utvecklas. Det bildas ofta undergrupper. Stämningen kan vara irriterad och aggressiv och man ifrågasätter öppet vem som leder gruppen. En kamp om inflytande och att få använda sin kompetens på rätt sätt i gruppen.

Idyllfasen är en kort viloperiod innan gruppen går in i nästa fas. Idyllen kan upplevas som en befrielse efter långa och jobbiga konflikter. De underliggande motsättningarna har kommit upp på ytan och gruppen börjar utvecklas. Medlemmarna börjar förstå sina respektive roller i gruppen. Inte heller denna fas var inte en del av Schutz ursprungliga modell.

Öppenhet kännetecknar denna fas när medlemmarna börjar kunna rikta energin mot de gemensamma målen. Medlemmarna börjar närma sig varandra och öppna upp. Det går att ta tag i problem. Medlemmarna i gruppen bryr sig om vad de andra anser om dem och vilka som är närmast. Man kan ge varandra feedback utan att det leder till slitningar.